Folkomröstning i Kurdistan, nu!

I kampen om Iraks framtid står man inför en skiljeväg: demokratiska lösningar eller realpolitiska arrangemang. Efter kriget i Irak finns det stor risk att USA ska göra samma misstag som britterna när de skapade staten Irak (1921) och tvingade kurderna i södra delen av Kurdistan (nuvarande irakiska Kurdistan) att tillhöra staten Irak.

En demokratisk lösning på Iraks problem och speciellt den kurdiska frågan måste grundas på folkets vilja. Vi tycker att en demokaratisk lösning av kurdfråga borde stödja sig på principer och mekanismer som gör det möjligt för kurderna i södra Kurdistan att genom en folkomröstning - som uttryck för folkrättsprincipen självbestämmanderätt - säga sitt ord om sin framtid.

Vi, folkomröstningkommittén för ett fritt Kurdistan gör vår syn på den kurdiska frågan i Irak och lösningen, som vi ser det, känd för allmänheten:

      1- Irak har under sin 82 års existens misslyckats med att hantera kurdernas strävan på ett rätt sätt. Relationerna mellan det kurdiska folket och olika irakiska regimer har präglats av en långdragen konflikt och blodiga krig. Massförflyttningar av, och folkmordskampanjer mot kurderna har varit en del i det kurdiska folkets tillvaro i Irak. Det flagranta angreppet med kemiska medel mot den kurdiska Halabdja i mars1988 är ett exempel på den politik som Saddam Huseins regim förde mot den kurdiska folkgruppen i Irak. Med detta menar vi att det var illegitimt att tvinga kurderna tillhöra Irak och att det var ännu mera illegitimt att med järn och blod försöka behålla statens integritet.

      2- Att låta kurderna i Irak rösta för sin egen stat, innebär att både kurderna och det arabiska Irak kommer att vara vinnare: 1) det arabiska Irak gör sig fritt från den kurdiska problematiken och sparar en stor del av sina natur- och mänskliga resurser, som annars tidigare har gått till krigsmaskineriet mot kurderna, 2) kurderna behöver i fortsättning inte lida av krig, etnisk rensning… etc. och att de får för första gången fritt utveckla sin kultur, sitt språk och på ett rätt sätt utnyttja sina resurser.

      3- Sett från en historisk och folkrättsmässig synvinkel borde kurderna få möjlighet att få bestämma över sin framtid precis som det bestämdes vid Sévreskonferensen 1920. Enligt antagna beslut på denna konferens (paragraferna 62,63,64) skulle Kurdistan bli ett autonomt område och efter en folkomröstning skulle denna autonomi få bli ett självständigt Kurdistan.

4- Inom ramen för FN har det utvecklats en princip och praxis kring begreppet folkens självbestämmanderätt. Kurderna bör inte vara undantag från att ha nytta av denna princip. Praktiskt finns nu inte en fungerande irakisk stat och Irak befinner sig i ett upplösningsläge. Detta är ett gyllene tillfälle för det internationella samfundet och speciellt demokratierna att låta kurderna i Irak, på demokratiska grunder och genom en folkomröstning bestämma över sitt öde.

      5 - USA och Storbritannien har av FN: s säkerhetsråd (resolution 1483) erkänts som ockupationsmakter. USA har för det internationella samfundet offentligt gjort det känt att syftet är att på ett demokratiskt sätt bygga upp ett nytt Irak. Det skulle vara olyckligt att använda odemokratiska metoder för att åstadkomma ett demokratiskt Irak. Att inte låta kurderna på ett helt demokratiskt sätt, dvs. genom en folkomröstning, bestämma över sin framtid är högst odemokratiskt. Kurderna i Irak upplevde tragedier generation efter generation, detta får på intet sätt hända de kommande kurdiska generationerna.

      6- Det internationella samfundet bör inte ge efter för några regionala makters oro inför eller rädsla för skapandet av ett fritt södra Kurdistan. Staten Kurdistan kan ge alla tänkbara garantier för att det ska inte utgöra något hot mot staterna i området. Dessa stater har inget som helst folkrättsligt stödd i att motarbeta byggandet av en kurdisk stat i södra Kurdistan.

      7- De gångna 12 åren av kurdiskt självstyre i irakiska Kurdistan har på ett tydligt sätt visat att kurderna är kapabla att styra sig själva och att när de har fått tillfälle att vara sig själva har de kunnat göra sitt liv bättre. I själva verket har kurderna kunnat göra sitt liv avsevärt bättre under de 12 gångna åren, tack var västerländskt skydd. Detta var egentligen möjlig trots två sanktioner, hot från regionala makter, speciellt från Turkiet och Saddams regim, och trots att de befintliga materiella resurserna var mycket begränsade. Idag talar man om många års skillnad i välstånd och levnadsstandard mellan de områden som var styrda av kurderna själva och de områden som var styrda av Saddams regim under de sista 12 åren.

      8- Under de 12 gångna åren har de kurdiska lokala myndigheterna vissa en hög grad av tolerans gentemot olika religiösa och etniska minoriteter i de kurdiska områdena, egentligen den högsta graden av tolerans jämfört med andra Mellanöstern-stater. Dessa minoriteter har haft sina politiska och kulturella rättigheter respekterade av de kurdiska myndigheterna. Ett fritt ”irakiskt” Kurdistan tjänar framför allt dessa minoriteters intresse.

      9- Den början som vi redan har erfarit i amerikanernas "demokratiska projekt" för Irak är inget annat än dunkel och obestämd politik. Vid mötet i den irakiska staden Nasriyah (15 april), där representanter för olika irakiska grupper deltog, antog man en resolution i 14 punkter. I den hänvisar man varken till ordet kurd eller Kurdistan. Man deklarerar att det framtida Irak kommer att ha en federal maktstruktur. Även om kurderna får delta i en ”demokratisk” federal struktur i Irak förblir fortfarande landets ekonomi, försvarsmakt och utrikespolitik centralmaktens angelägenheter. I och med att kurderna i Irak inte utgör mer än 25 procent av befolkningen har de inte möjlighet att säga nej till beslut som kommer att tas centralt av institutioner där den arabiska majoriteten kommer att dominera även om besluten kan tänkas missgynna kurderna.

Härmed vädjar vi till den svenska riksdagen, regeringen, de politiska partierna, det svenska civilsamhällets organisationer, fackföreningar samt allmänheten att stödja södra (irakiska) Kurdistans befolkning att genom folkomröstning säga sin mening om sin framtid.

Folkomröstningkommittén för ett fritt Kurdistan - Södra Sverige.

September 2003