den 11 februari 2003

Fråga 2002/03:507 av Maria Hassan (s) till utrikesminister Anna Lindh om kurderna i irakiska Kurdistan

Ett eventuellt krig mot Irak väcker stark oro bland befolkningen i det irakiska Kurdistan. De har levt under Saddam Husseins våld och terror länge och minns Halabja. Saddam Hussein betraktar inte kurderna som ett eget folk och använde giftgas och mördade 5 000 människor. Sedan tio år tillbaka kontrollerar och administrerar kurderna ett territorium med fyra miljoner människor, en plats som även har blivit en samlingsplats för oppositionen mot Saddam Hussein. Men ett stort kurdiskt område ligger utanför flygförbudszonen och stora städer och flyktingläger ligger nära Iraks frontlinje. Detta gör att befolkningen i området förvandlas till ett idealiskt militärt mål. Kurderna står skyddslösa om kriget bryter ut och diktatorn kan i första hand angripa befolkningen.

Min fråga till utrikesministern är:

Avser ministern att ställa krav inför FN:s säkerhetsråd för att stärka skyddet för befolkningen i irakiska Kurdistan?

Svar på frågan (besvarad av Utrikesminister Anna Lindh).

den 27 februari

Svar på fråga 2002/03:507 om kurderna i irakiska Kurdistan

Utrikesminister Anna Lindh

Maria Hassan har frågat mig om jag avser att ställa krav i FN:s säkerhetsråd för att stärka skyddet för befolkningen i norra Irak.

Jag har stor förståelse för den kurdiska civilbefolkningens oro inför framtiden. FN:s säkerhetsråd har i resolution 688 från 1991 fördömt förtrycket mot kurderna och har sedan dess fortsatt att följa frågan. Skydd för mänskliga rättigheter och värnande om den irakiska civilbefolkningen i hela Irak är centrala element i FN:s och EU:s agerande gentemot Irak. Sverige understryker även vikten av att största möjliga ansträngningar görs för att skydda civilbefolkningen i Irak vid en eventuell väpnad konflikt.

FN:s säkerhetsråd har en central roll när det gäller att avgöra vilka eventuella insatser som kan komma att krävas för att skydda befolkningsgrupperna i Irak. Sverige är inte medlem i säkerhetsrådet, men vi förutsätter att skydd av kurderna, liksom andra minoriteter, ingår i rådets överväganden.

Sverige ger sedan ett flertal år humanitärt bistånd till norra Irak. Åren 2001@2002 uppgick detta bistånd till totalt ca 55 miljoner kronor och kanaliserades via ett antal enskilda humanitära organisationer. Organisationerna bedriver verksamhet inom områdena vatten och sanitet, minröjning, återuppbyggnad av bostäder, skolor och kliniker samt förstahjälpenprogram.

Sverige är den fjärde största bidragsgivaren till den av FN upprättade vaktstyrkan United Nations Guards Contingent in Iraq (UNGCI), som ger assistans åt internationell personal som arbetar med humanitära program i norra Irak. Sedan 1991 har vi givit vaktstyrkan totalt 100 miljoner kronor i bidrag. Vi har även tagit initiativ i FN för att andra länder ska bidra eller höja sina bidrag till UNGCI.

Det finns således en stor beredskap för att överväga lämpliga åtgärder, om den situation som Maria Hassan hänvisar till skulle uppstå. Sverige kommer att fortsätta att aktivt stödja utvecklingen i norra Irak, i samarbete med FN, EU och andra relevanta fora.